Primitiv.se

Stenåldern är en intressant tidsperiod ur många hänseenden - och en tid som fascinerar oss moderna människor. Det är väldigt svårt att tänka sig hur det var att leva under en tid utan elektricitet, rinnande vatten, hygienartiklar och diverse verktyg som vi idag tar för givna. Varje dag var en spel om liv och död, skulle man kunna säga, och bara de starkaste överlevde svåra vintrar och svältperioder.

På denna hemsida samlar vi intressant information om stenåldern; vi gör jämförelser mellan dåtid och nutid, samt om svunna tider som utspelat sig både innan stenåldern och under perioden därifrån och fram till idag. Vi har en särskild fäbless för stenåldersvapen som pilbågar och flintaspjut. Är du lika mycket stenåldersnörd så ska du nog trivas här!

Välkommen till primitiv!

På denna hemsida samlar vi intressant information om stenåldern.

När kom första vaccinet?

21 Apr 2023

Under stenåldern så fanns det inget vaccin mot sjukdomar utan det allra första vaccinet, det uppfanns 1796 av Edward Jenner. Jenner vaccinerade folk mot smittkoppor. Det var en sjukdom som dödade miljoner människor.

Det som Jenner gjorde, det var att han upptäckte att de som haft kokoppor, de kunde inte smittas av smittkoppor, så han infekterade en pojke sokokoppor och sedan med smittkoppor. Pojken förblev frisk. Ordet vaccination kommer från det latinska ordet för kokoppor (vacca = ko).

Vaccin hejdar och uroitar

Tack vare vaccin så har många sjukdomar utrotats helt och andra har hejdat spridning av sjukdomar. Man brukar säga att 70 och 95 % av befolkningen måste vara vaccinerade mot en viss sjukdom för att den inte ska sprida sig. Ett vaccin i sig är egentligen en ofarlig variant av en farlig sjukdom. När det injiceras i blodet känner kroppen av det främmande ämnet, och immunförsvaret börjar göra antikroppar för att ta kål på det som gör oss sjuka.

Vaccin idag

Idag i Sverige är det olika vaccinationer som görs. Redan som barn ingår man i ett så kallat barnvaccinationsprogram mot ett visst antal sjukdomar. Vuxna i sig rekommenderas idag ett grundskydd mot ett visst antal sjukdomar som:

Covid-19
Difteri
Stelkramp
Polio
Mässling

Sedan finns det vacciner för särskilda grupper, resevaccin samt andra former av vaccin som mot bältros, TBE och vattkoppor. Du som vill vaccinera dig, du kan boka en tid via www.maccpeople.se.

Topp 10 fakta om stenåldern

20 Apr 2023

Stenåldern har tre perioder; paleolitikum (äldre stenåldern) för 350 000 år sedan, mesolitikum (medelstenålder) för 10 000 år sedan och neolitikum (yngre stenåldern) för 5 000 år sedan.

Paleolitiska och mesolitiska människor var nomadiska jägare-samlare. De flyttade runt efter djur för att jaga och de samlade frukt, nötter och bär.

Det fanns fyra typer av människor: verktygsmakare (kallade homo habilis), eldmakare (kallade homo erectus), neandertalare (kallade homo neanderthalensis) och moderna människor (kallade homo sapiens). Den sista är vi!

Flinta användes vanligen för att tillverka stenverktyg. Varje verktyg hade en specifik funktion, lite som en modern verktygssats! Att tillverka flintaverktyg var ett mycket skickligt jobb.

Under den tidiga och kalla delen av stenåldern fanns det stora, vilda djur i Storbritannien, inklusive mammutar, grottlejon och ulliga noshörningar.

Neolitikum kännetecknas av att människor lever på ett nytt sätt. De började utveckla jordbruk och tama djur och levde för första gången i bofasta samhällen.

En mycket sällsynt mammutristning upptäcktes på en vägg i Cheddar Caves, Somerset och är 13 000 år gammal. Människor dekorerade grottor med målningar med kol, färgade ockrar och till och med djurblod.

Hunden var det första djuret som tämjdes. Detta hände under mesolitikum. Hundar kunde hjälpa till med jakt, varna för fara och ge värme och tröst.

Stenåldersmänniskor skapade sin egen musik och sin egen dans. De hade trummor, tjurbrölare och flöjter.

Husen i Skara Brae, en neolitisk by på Orkneyöarna, hade sängar, skåp, byråer, hyllor och stolar.

Naturlig styrka från naturlig mat

18 Apr 2023

På stenåldern fanns det knappast problem med övervikt och både män och kvinnor var naturligt starka. Deras muskler byggdes upp med hjälp av köttet de åt och det hårda arbete de fick lägga ner för att överleva. Det hårda livet hade dock en baksida, de levde inte särskilt länge. En uppskattning är att livslängden för grottmänniskor låg på ungefär 40 år, vilket är mindre än hälften av vad det är idag. Betyder det att vi lever nyttigare idag? Nej, knappast!

Halvfabrikat och undermålig kost

Faktum är att våra kroppar har blivit otroligt bräckliga jämfört med stenåldersmänniskorna. Vi lider av övervikt, som vi kämpar för att få ner, och vi har världssvält där människor inte får i sig tillräckligt med mat för att bygga upp kroppen eller ens överleva.

På många sätt mådde vi nog bättre innan vi lämnade grottorna och satte oss på kontor!

Idag får vi kompensera det vi inte får i oss med hjälp av vår föda och den vardagsträning vi är utan eftersom vi varken jagar, går långa sträckor eller bär omkring hela vårt bohag. Vi går på gym, äter tillskott som ökar muskelmassa och bränner fett och vi skapar kläder och miljöer som håller oss varma på vintern och svala på sommaren.

Det vi egentligen skulle behöva göra är att sluta köpa halvfabrikat och mat som inte innehåller tillräckligt med näring. Vi alla skulle må bättre av att backa bandet, om så bara 100 år, och våra kroppar och stressade hjärnor skulle få lite lugn och ro. Visst vore det skönt, eller vad tycker du?

Problem i familjen, då och nu

9 Feb 2023

Att leva i en familj det kommer alltid med olika slags utmaningar. Det på stenåldern, så väl även idag. Säkerligen hade stenåldersfamiljer på sin tid problem och konflikter sins emellan, det är svårt att veta. Hur de löste dem vet vi inte heller. De hade ju inte som vi idag möjlighet att gå på familjerådgivning. Är det så att ni är en familj, som vill få rådgivning tillsammans, så kan ni få det via Familjemottagningen. Familjerådgivning är en form av terapi som riktar sig till familjer eller par som behöver hjälp att lösa problem eller konflikter som de har tillsammans.

Smart sätt att lösa problem på

En av de främsta anledningarna till att gå på familjerådgivning är för att förbättra kommunikationen mellan familjemedlemmar. Genom att arbeta med en erfaren terapeut kan man lära sig mer effektiva sätt att kommunicera med varandra, samt hantera och lösa konflikter på ett mer produktivt sätt. Familjerådgivning kan också hjälpa till att förbättra relationen mellan familjemedlemmar, genom att de lär sig att förstå varandras behov och perspektiv på ett djupare sätt.

En annan anledning till att gå på familjerådgivning är att hantera svåra livshändelser, såsom skilsmässa eller dödsfall. Genom att få stöd och hjälp från en terapeut kan man lära sig att hantera dessa utmaningar på ett mer hälsosamt sätt och undvika att dras ner av negativitet och stress. Familjerådgivning kan också hjälpa till att stärka samhörigheten inom familjen, särskilt under svåra tider.

Familjerådgivning kan även vara användbart för att hantera och lösa problem relaterade till föräldraskap. Genom att arbeta med en terapeut kan föräldrar lära sig mer effektiva sätt att uppfostra sina barn och hantera vanliga utmaningar, såsom att hantera beteendeproblem eller förbättra familjens samarbete.

Stenålderskost - vad är det?

7 Oct 2022

Ett sätt att äta det är enligt paleo, eller helt enkelt stenålderskost. Det hela handlar inte så mycket om vad du äter, som vad du inte äter. Det handlar mycket om att utesluta sådant som man inte åt under stenåldern.

Även om människan under stenåldern åt varierat, så åt de inte detta:

Cerealier (sädesslag)
Mjölkprodukter
Raffinerad, processad, mat
Baljväxter

Däremot åt man kött, fågel, ägg, fisk, skaldjur, inälvsmat, grönsaker, rotfrukter, frukt och nötter.

Växter under stenåldern

18 Apr 2022

Mycket av den växtlighet som finns idag, den fanns ju redan under stenåldern. Men hur vi ser på blommor och växter är nog lite annorlunda. Idag är det ju inte ovanligt att köpa blommor från ett ställe som Blossomia och ha som prydnad. Under stenåldern hade man mest det för att äta eller för olika medicinska ändamål. Tiden år 12000 till år 9500 före vår tideräkning, fvt, kallas för istiden, paleolitikum eller den äldsta stenåldern. Under denna tiden var det inte så stor växtlighet. Människorna som kom flyttande när inlandsisen drog sig tillbaka fiskade och samlade mat från naturen. Bland växterna fanns bland annat dvärgbjörk, malört, groblad, havtorn och olika grässorter.

Jägarstenåldern

Tiden år 9500 till cirka år 4000 före vår tideräkning, fvt, kallas för jägarstenålder, mellanstenålder eller mesolitikum. Nu livnärde man sig en hel del på fisk och annat man jagade. Men samlande av växter var även det viktigt.För att tillaga maten användes en så kallad kokgrop. I den lades heta stenar tillsammans med till exempel fisk, inlindad i blad. Maten kunde kryddas med bär och örter, som enbär.

Bondestenåldern

Tiden år 4000 till cirka år 1700 före vår tideräkning, fvt, är den sista delen av stenåldern och kallas för bondestenåldern, yngre stenåldern eller neolitikum. Nu började människorna bli allt mer bofasta samt att man började hålla boskap samt odla olika saker. Arkeologerna har hittat rester av olika sädesslag. Säden maldes till mjöl och kan ha varit basen i gröt. Kanske jästes växter till rusdrycker som användes vid fester och ceremonier.

Nikola Tesla

1 Feb 2022

En känd man från förr, det är Nikola Tesla. Bland annat är han känd för att ha uppfunnit växelströmmen och han var även en av de mest betydelsefulla bidragsgivarna vad gäller tillkomsten av kommersiell elektricitet. Han är även känd för sina många revolutionerande bidrag inom elektromagnetism under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Idag finns det ju en elbil uppkallad efter just honom! Stora delar av Teslas patent och teoretiska arbeten bildade grund för modern växelströmsteknik inklusive flerfasiga distributionssystem och växelströmsmotorer, vilka banade vägen för den andra industriella revolutionen. Det är tack vare honom vi idag kan använda en inverter! En sådan kan du köpa hos Inverterbutiken!

Vem var Tesla?

Nikola Tesla föddes i byn Smiljan i dåvarande Kejsardömet Österrike nära staden Gospić, som ligger i regionen Lika i dagens Kroatien. Tesla gick i en skola i Karlovac och han genomförde den fyraåriga skolgången på tre år. Tesla studerade sedan elektroteknik vid Tekniska universitetet i Graz (1875), där han även studerade användningsområden för växelström.

Det finns de källor som säger att han avlade kandidatexamen vid universitetet men universitetet hävdade att han inte gjorde det, då han inte fortsatte sina studier efter den första terminen under tredje året.

I december 1878 lämnade Tesla Graz och bröt kontakten med sin familj. Hans vänner trodde då att han hade drunknat i floden Mura, men sanningen var att han åkte till Maribor (i dagens Slovenien) där han fick arbete som andremaskinist under ett år.

1886 bildade Tesla sitt första företag, Tesla Electric Light & Manufacturing

När började man gå i skolan?

21 Dec 2021

Idag har vi en nioårig grundskola i Sverige. Vägen dit, den startade för runt 200 år sedan. Så under stenåldern fanns inga skolmöbler (läs mer) och under medeltiden var det lära sig yrke av mästare som var grejen. Från början gick många barn inte i skolan eftersom deras föräldrar inte hade råd. Sedan 1970-talet har 99 procent av alla barn gått i grundskolan.

Det var 1842 som man beslutade det att alla barn i Sverige skulle få en utbildning. Dock var vägen lång till den skola vi har idag!

Inte alla gick i skolan

När man böjade med skolan, så var det få utbildade lärare samt det var brist på skolhus. Det fanns även ett stort motstånd att skicka sina barn till skolan. Det kunde vara att det var långt till skolan eller att man ville ha barnen hemma på gården för att hjälpa till.

Folkskolan var obligatorisk för alla och de allra flesta barn gick den också i sex år, men det kunde skilja sig åt en del.

Högstadiet fanns inte på denna tid. Det fanns dock vissa möjligheter för de i städerna att gå längre tid i folkskolan. Även andra skolformer.

Dagens grundskola

På 1940-talet hade många andra länder redan en obligatorisk skolplikt som sträckte sig över åtta-nio år. I Sverige gjorde man r 1949 en försöksverksamhet i liten skala i Sverige. Den nya så kallade enhetsskolan skulle ersätta alla andra tidigare skolformer, och den skulle vara nioårig. Enhetsskolan skulle vara lika för landsbygden och städerna, och ge både allmänbildning och möjlighet att förbereda eleven för ett yrke eller för vidare studier på gymnasiet.

Ångmaskinen - hjälpte den industriella revolutionen

28 Jun 2021

Dagens morderna värld, där har vi en massa olika maskiner, som används inom industrier. Det är allt från conveyersystem, läs mer här, till datorer, til cbc maskiner och mycket mer. Under stenåldern var det dåligt med maskiner. Man hade enkla verktyg för att tillverka saker och skulle man flytta på något eller transportera det, så bar man det själv!

En mycket viktig uppfinning, det är ångmaskinen, men den kom under början av 1700-talet. Det var i alla fall då den allra första konstruerades och det av Thomas Newcomen. Den användes då för att pumpa vatten vid kolgruvor. Den förbättrades av bland andra James Watt, och snart drev den fabriker, fartyg och lokomotiv.

Industrierna växte tack vare ångmaskinen

Innan ångmaskinen uppfanns var man tvungen att bygga industrier nära naturliga kraftkällor, som vattendrag, där man kunde ha vattenhjul. Med ångmaskinen kunde en fabrik ligga där den behövdes. Den kunde även ersätta mankraft, väderkvarnar och vattenhjul. Det var när den uppfanns som industrierna kom, det kallas för den industriella revolutionen.

Ångmaskinen var viktigast under 1700- och 1800-talen, sen blev förbränningsmotorer och elmotorer mer populära.

Ångfartyg och järnvägar med ånglok förändrade världen för alltid. Väder och vind var inte längre så viktigt.

Tur att världen utvecklas hela tiden

Människan har i alla tider haft olika behov och en del har valt att ta fram eller uppfinna olika saker för att kunna lösa dessa behov. Tur är väl det, annars hade vi än idag suttit med flinta och hackat!

Hur städade man förr i tiden?

31 May 2021

Under stenåldern var det troligen inte så noga med städningen men hur har det sett ut senare? Hygien var under många hundra år något man inte direkt hade koll på. Man kastade ut avfall och tömde pottor rätt ut på gatan från fönstret. Under andra hälften av 1800-talet så bodde de flesta svenskar på landsbygden. Man var bonde eller jobbade åt en. Man gick från ladugården in i huset och tvärtom. Städningen då bestod mest av att man skurade golvet, till midsommar och till jul. Man slipade mest bort lorten, för skitigt var det. En del skit sopades undan i hörnen, med en björkriskkvast. Dock kom det att förändras en del när vi kom in på 1900-talet.

Koppling mellan smuts och ohälsa

Under början av 1900-talet började man se kopplingen mellan smutsen och hur hälsan var. Bland annat så propagerades det för solljus, öppna fönster och tunna gardiner, madrasser och mattor skulle kånkas ut och det skulle vädras, luftas och piskas. 1930 kom det detaljerade städscheman i tidningen Husmodern. En stor skillnad, det var att vi fick maskiner som underlättade städningen. Som dammsugaren! Under större delen av 1900-talet var det fortfarande självklart att kvinnan städade hemmet. Mycket är sig likt än i dag, idealet om det perfekta hemmet kvarstår, och fortfarande är det kvinnorna som städar mest. Fast det är sällan någon har tid att stanna hemma på heltid eller tid att piska mattor. Det man nu kan göra, det är att anlita en städfirma att göra allt åt en. På www.stadcompaniet.se/ finns det just en bra sådan!

Vad gjorde män under medeltiden?

24 May 2021

Många tänker att det var männen som hade det som bäst under medeltiden. Att de var de som kunde välja vad de ville jobba med, att de bestämde över alla i familjen samt att de kunde utbilda sig och lära sig läsa. Förvisso kan män haft det lättare än kvinnor under denna tid, men det var nog inte alltid så kul att vara man. De var ju bland annat tvingade att dra ut i krig om de befalldes till det. Idag kan män och kvinnor jobba lite med vad de vill, som giggare till exempel, läs mer om rekrytering Malmö här.

Hantverkare

Under medeltiden var det många nya yrken som skapades, framförallt i städerna. Ofta var dessa organiserade i så kallade skrån. Ett Skrå var en slags intresseförening för hantverkarna där de bestämde gemensamt kring frågor som rörde just deras yrke och de varor de producerade. Det blir också möjligt att arbeta som praktikant, lärling, hos en hantverkare med mat och husrum som lön. På så sätt blir det möjligt att lära sig ett yrke trots att man inte föddes in i det.

Bönder

Under medeltiden var det mer än hälften av de svenska bönderna som själva ägde sin mark och gård som de brukade. Men de var ändå tvungen att betala skatt till kungen. Dessa kallades för odalbönder. Andra sorten av bonde var de som brukade jord som ägdes av frälset. De betalade arrende (hyra) till den som ägde jorden, ofta i form av det som producerades på gården.

Hantverksyrken

26 Feb 2021

Traditionella hantverksyrken är något man kan lära sig via att vara en lärling och ta ett så kallat gesällbrev eller mästarbrev. Sådana yrken går att lära sig via Hantverksakademin. Det är en yrkeshögskola med hantverksutbildning för traditionella hantverksyrken, så kallade smala yrken. Utbildningen är en lärlingsutbildning, vilket förutsätter vissa förkunskaper. Den som jobbar med korta uppdrag, via gigstep, (läs mer här), men vill lära sig ett hantverk kan göra det via denna skola. På Hantverksakademin tillbringar du 80 procent av lektionstiden i din mästers ateljé eller verkstad. Där får du lära dig yrket på riktigt.

Vilka olika hantverksyrken finns det?

Det är inte fel att lära sig en hantverk, då de annars riskerar försvinna. Många av dessa kunskaper har lärts ut i flera hundra år. Vore ju synd om en del försvann. Bland yrken i hantverk finns dessa:

Inom många hantverksyrken är Gesäll- och Mästarbrev beviset på att man är en kvalificerad hantverkare och inom vissa branscher krävs Gesällbrev för att man ska vara anställningsbar eller få driva eget företag. Gesäll- och Mästarbrev utfärdas av Gesäll- och Mästarbrevskansliet på uppdrag av Branscherna och Sverige Hantverksråd.

Hammaren, världens äldsta verktyg

11 Feb 2021

Idag är det hur mycket olika verktyg som helst som finns, men så var det inte förr. Dock är det så att det äldsta verktyget någonsin, det är hammaren. Men den första såg inte ut som den hammare vi tänker på idag. Det var helt enkelt en sten! Det var cirka 2,4 miljoner år sedan som våra förfäder kom på den briljanta idén att slå en sten mot ett annat föremål. Hammaren kan därmed räknas som världens äldsta verktyg. Senare,cirka 30 000 år efter det, så kom man på att man kunde fästa en sten vid en läderrem för att få större slagkraft. Under medeltiden utvecklades det mer och smeder fäste huvudet på ett skaft med hjälp av två järnplåtar på sidorna av skaftet. Ungefär samtidigt kom någon på att det gick att göra ett hål för skaftet genom slaghuvudet, vilket gjorde hammaren mycket säkrare. Idag finns det många avancerade verktyg, som de som finns på mekaniska verkstäder som till exempel Axido. Läs mer här om det.

Många olika hammare

Om man läser på Wikipedia så finns det idag 26 olika typer av hammare. Allt från blyhammmare, gummihammare, kulhammare, lufthammare till plåtslagarhammare och slägga.

I skaftet på hammare så har trä varit det mest dominerande materialet, det trots att det finns syntetiska material som till exempel stålrör eller glasfiber. I norra Europa är det vanligaste träslaget ask.

En av de mest kända hamrarna är Tors hammare Mjölner. Det speciella med Mjölner är att den alltid träffar sitt mål och sedan återvänder till Tors hand. Tor kan även använda sin hammare till att skapa åska.

Hur tvättade man sig förr i tiden?

18 Jan 2021

Idag har vi alla möjligheter att hålla oss rena, genom badkar, duschar, bastu och så klart en massa produkter som tvålar och annat. Jämför tvålar genom att se mer på skonhetsguiden. Under stenåldern så fanns det inga badkar och det närmaste tvål man hade var olika växter. Troligen så tvättade man sig inte alls så ofta som vi gör idag. Under bronsåldern kom det dock en förändring, då badrum och badkar förekom redan i en del bronsålderskulturer vid Medelhavet. I det antika Rom uppfördes stora offentliga badanläggningar.

Det typiska muslimska badet hamam uppstod i Mellanöstern på 600- till 700-talen. Seden att bada ångbad var utbredd i Nord- och Mellaneuropa under medeltiden. Ångbadet anses ha uppstått hos skyterna, norr om Svarta havet, redan före Kristi födelse.

Medeltiden var en tid av badande

Om man ser till Sverige under medeltiden så omnämns ångbad i badstugor – bastughu – i de medeltida landskapslagarna från 1200-talet. Större bondgårdar hade badstuga i ett särskilt hus, placerat en bit utanför gården på grund av brandfaran.

I städerna hade man allmänna badstugor som var mycket populära vid medeltidens slut. Dessa utvecklades till mötes- och nöjesplatser där man åt och drack, spelade tärning och schack. Dessutom kunde man raka sig där och utföra koppning och åderlåtning.

Dock blev dessa badstugor förbjudna utomlands tidigt, då de fick dåligt rykte, dels för att det var gemensamt för båda kön, dels för att man med tiden ansåg de vara smitthärdar för senmedeltidens allt vanligare könssjukdomar. Följden blev att inrättningarna tvingades stänga. I Sverige förbjöd man dem 1725, men ersatte dem med medicinska bad och hälsobad, ofta vid olika brunnsorter.

I Sverige i övrigt tvättade man sig mer ordentligt en gång i veckan – på lördagen. Hela kroppen badades dock bara några gånger om året, framförallt vid julen. Då lögade man sig i en trätunna, husfar först och därefter gårdsfolket i tur och ordning, i samma vatten. Detta gällde alla samhällsklasser.

När uppfanns dammsugaren?

7 Dec 2020

Dammsugaren är något vi idag har svårt att klara oss utan. Den underlättar städningen väldigt mycket. Men när uppfanns egentligen denna fantastiska apparat? Att den inte fanns på stenåldern är ju klart och tydligt, men när kom den?

Själva idéen till dammsugaren kom under en tid då hemmen hade dammiga mattor samtidigt som man började förstå sambandet mellan hygien och hälsa. Man ville ha ett sätt att få bort dammet och smutsen utan att behöva ta i det med händerna.

Den allra första dammsugaren uppfanns i USA år 1868. Vissa av de tidiga dammsugarna drevs med muskelkraft, andra blåste bort dammet snarare än sög upp det. Den brittiske uppfinnaren H C Booth lyckades konstruera en fungerande dammsugare 1901. Då fick man besök av den, genom att den stod på en vagn som drogs runt på Londons gator av en häst under början av 1900-talet. Vagnen parkerades utanför den lokal som skulle dammsugas och operatörerna fick dra in slangarna genom fönstret. Dessutom drevs den av en förbränningsmotor.

Dammsugare i våra hem

När hushållen fick el och dammsugaren blev mindre och elektrisk så kom den även att börja finnas i var och vartannat hem. Ett populärt yrke var att sälja dessa till de hemmafruar som fanns i hemmen. Det som var bra med detta var att de tidiga dammsugarförsäljarna lyssnade på hemmafruarnas idéer om hur hushållsarbetet kunde bli enklare. På så sätt uppfanns det fler elektroniska hushållsmaskiner.

Idag är det så att om vår dammsugare går sönder, så köper vi oftast en ny inom 24 timmar, så viktig anser vi att denna maskin är. Du som föredrar att låta andra städa och dammsuga, läs mer här om att boka städfirma.

← Äldre inlägg