En blogg om allt från pilbågsbygge till paleorecept
Jag gillar verkligen historia och så ofta jag kan så ser jag till att besöka olika arkeologiska utgrävningar som man kan hitta runt omkring i landet. För ett tag sedan besökte jag en lite ort i Västra Götaland som heter Herrljunga. Utanför själva byn, som inte är särskilt stor, så hade de en utgrävning som löpte precis längs vägen. Man kunde parkera alldeles intill och sedan gå runt och titta på vad de höll på med. Det visade sig att de hade hittat bevis på en bosättning i samband med att de skulle gräva ner någon kabel längs vägen och medan jag stod där och tittade så såg jag en kille som gick sakta med en metalldetektor och svepte över marken. Plötsligt pep den till!
Han stannade och alla som var i närheten kunde tydligt höra hur metalldetektorn pep varje gång han rörde den över en och samma punkt. Vad hade han hittat? Orten jag befann mig på har gott om lantbrukare så risken att det skulle vara en spik, ett verktyg eller något som ramlat av en traktor var ju ganska stor. De började sakta att gräva där han hade fått ett utslag och jag hörde hur en av arkeologerna ropade till förtjust. Jag gick närmare. Det var någon slags brosch som såg riktigt gamma ut. Kvinnan vid hålet höll upp den och berättade att det var en sak de hade förr för att hålla ihop sin mantel. Det var ett bra fynd, inte stenålder men fortfarande väldigt gammal.